Introduktion: arbetsgång
1. Bouppteckningen
Steg 1: Utredning och dokumentation
När någon avlidit, kan man inte alltid vänta tills bouppteckningsmötet (som ska hållas senast tre månader efter dödsfallet) varit och alla har träffats och bestämt hur man ska gå vidare.
Ibland måste “någon”, helst alla tillsammans och samtidigt, stänga av kylskåp, ta hem blommor eller djur eller tömma äldreboendet. Prata först med alla(!) övriga anhöriga ni känner till så alla hinner vara med, helst på plats och skapa ett bra samarbete.Samla in originaldokument som framtidsfullmakt, testamente, äktenskapsförord och samboavtal. Svenska banker skickar vanligtvis ut inom ett par veckor efter dödsfallet ett “kapital- och räntebesked”, vilket visar tillgångar och skulder på dödsdagen för den avlidne.
Om det finns en efterlevande tas även uppgifter fram för den personen.
På banken kan man fråga efter “kapital och räntebesked” eller ett “kontoutdrag” på alla konton from dödsdagen.Bankkonton och Autogiro: Vid dödsfallet spärras internetbanken och betalkort. Har man gemensamma konton, spärras de. Men det går fortfarande att betala begravningskostnader och liknande räkningar som är ställda i dödsboets namn.
Finns det pengar i dödsboet att betala alla räkningar, använder man bankens funktion (digital, via post eller bankbesök med dödsfallsintyg) för betalning av räkningar för dödsbo.
Är det ett bristbo, gör man ingenting(!) innan man har en tydlig översikt på alla innestående och kommande tillgångar och skulder och då betalas begravning och bouppteckning/boutredning först.
Autogiron fortsätter dras så länge det finns pengar på kontot, om inte fordringsägaren eller du som handlägger dödsboet, stoppar dem, vilket ofta är en av de första åtgärderna man gör i ett dödsbo.Post och Försäkringar: Gör en Adressändring/eftersändning för dödsboet, kostar men är värt pengarna. Hade den avlidne godman - och särskild adress - är det allra enklast att godemannen själv ändrar detta till den nya adressen.
Annars måste man ha fullmakt från samtliga dödsbodelägare så att man kan göra det. Fullmakt att företräda dödsboet är bäst att ha i vilket fall.
Kontrollera även att Hem- och Bilförsäkringar fortfarande gäller, så mäklaren kan sälja huset och snabbväxande straffavgifter (tex Trafikförsäkringsföreningen) undviks.
Steg 2: Kallelse till förrättningsmöte
Alla dödsbodelägare enligt både lag och testamente, efterarvingar enligt lag och testamente och efterlevande sambor (oavsett om de är omnämnda i något testamente) ska kallas till ett förrättningsmöte i god tid (helst minst 14 dagar innan mötet för personer bosatta i Sverige eller enligt överenskommelse).
Kallelsen kan skickas via post, e-post eller rekommenderat brev (som gäller som kallelsebevis hos Skatteverket).Viktigt att man inte hoppar över någon, eller att man skriver in den personen som närvarande, fastän den inte var det. Det i sig kan vara skäl till att man måste göra om bouppteckningsförrättningen och skriva om bouppteckningsdokumentet.
Steg 3: Förrättningsmötet
Mötet måste hållas senast tre månader efter dödsfallet. Vid behov av mer tid kan man ansöka om anstånd hos Skatteverket. Under mötet (som kan ske fysiskt, via telefon eller video) går man igenom alla tillgångar, skulder och juridiska förutsättningar och praktiska saker.
Steg 4: Inskick och registrering
När dödsboet är helt utrett ska man skicka in det färdiga dokumentet som skrivs under av både bouppgivaren och de två förrättningspersonerna.
Originalet (ingen extra bestyrkt kopia) skickas tillsammans med bestyrkta kopior av bilagor (testamente, kallelsebevis, godmansförordnande etc.) till Skatteverket inom fyra månader från dödsdagen.
Registreringen tar vanligtvis 1–3 månader, ingen förtur ges längre.
Man kan ansöka om anstånd ett par månader, för att utredningen av dödsboet ska hinna bli klar.
2. Bodelning och Arvskifte
Efter att bouppteckningen är registrerad kan arbetet med boet fortsätta, först (!) bodelar makarna / samborna och sedan kan arv skiftas ut. Det är därför praktiserande jurister ibland säger att “makar inte ärver varandra”, de bara bodelar. Arv fördelas i samma dokument som bodelningen, eftersom ett arvskifte måste vara skriftligt enligt lag.
Bodelning - görs mellan makar eller sambor:
Om den avlidne var gift, om pågående ansökan om äktenskapsskillnad registrerats eller om en efterlevande sambo begär det.
Här fördelas giftorättsgods (allt som inte är enskild egendom) respektive samboegendom (gemensam bostad och bohag anskaffat för gemensamt bruk, när man var sambo).
Om den avlidne hade en efterlevande maka och gemensamma barn, är den efterlevande den enda dödsbodelägaren och barnen efterarvingar, alla ska kallas. Även sambo ska alltid kallas.
Efterlevande makan, men inte efterlevande sambon, får i bodelningen, både sin o c h den avlidnes bodelningsandel med sk fri förfoganderätt (inte full äganderätt), då barnen inte ärver sin far nu.
För att en sambo ska få liknande uppdelning, krävs ett testamente.
Om båda makarna endast äger var sin enskilda egendom, blir det ingen bodelning, då det ej finns något Giftorättsgods att bodela i. Då blir det endast arvskifte inom den avlidnes enskilda egendom, och hur det blir, beror på om det finns något testamente eller ej.Arvskifte - görs mellan arvsklasserna 1-4
Arvskifteshandlingen är det skriftliga avtal där tillgångarna fördelas mellan arvingarna utifrån gällande arvsklasser eller testamente.
Om det bara finns en enda dödsbodelägare (t ex en efterlevande make med gemensamma barn) är den registrerade bouppteckningen även bodelningsdokumentet.
Ska en Bodelnings- och Arvskifteshandling upprättas blir det som ett styrdokument och ligger till grund för lagfartsändringar, övertag av bolån mm.Man kan också göra Delskifte eller Partiellt skifte i det fall det är önskvärt att “skifta ut någon dödsbodelägare” och sedan göra slutskiftet när t ex deklarationen är klar.
3. Inkomstdeklaration för dödsboet
Dödsbon måste också deklarera och det gör man varje år tills dess det inte finns någon fastighetskatt, reavinstskatt eller förlust att deklarera. Deklarationen skickas till dödsboets folkbokföringsadress.
4. Tilläggsbouppteckning
Blir det fel i bouppteckningen, ska man antingen göra en Tilläggsbouppteckning eller ”läka” felet i kommande Bodelnings- och Arvskiftesdokument, vilket ofta är mer praktiskt och kostnadseffektivt. Men är en boutredningsman utsedd för ett dödsbo, är det inte säkert att den gör en tilläggsbouppteckning för en tidigare avliden maka.
5. Lagfartsändring
Finns det fastighet i dödsboet, gör man, efter att dödsbodelägarna kommit överens om vad som ska hända med fastigheten, en lagfartsändring av fastigheten.
Om fastigheten ska säljas på öppna marknaden av dödsboet, ska dödsboet söka dödsbolagfart.
Om fastigheten ska skiftas ut till någon dödsbodelägare gör man lagfartsändringen efter att Bodelnings- och Arvskifteshandlingen har godkänts av alla dödsbodelägare och sedan gör man en digital ansökan till Lantmäteriet.
