Introduktion: Skatteverkets blankett
Här följer en praktisk vägledning av blanketten (SKV 4600) rubrik för rubrik, enligt numrering (som syns på Skatteverkets hemsida, inte på själva blanketten):
1. Den avlidne Här fylls alla personuppgifter i.
Det är viktigt att utreda civilståndet noggrant (minst 6 månaders sammanboende krävs för att räknas som sambo i dessa sammanhang, men det finns undantag).
Ange medborgarskap om det inte är svenskt, samt hemvist då detta styr vilket lands arvslag som gäller. Finns det ett testamente som pekar ut vilket lands lag som ska tillämpas, kan det vara så att det ej ska göras en svensk bouppteckning, trots att det finns tillgångar i Sverige. När avled personen eller när påträffades personen? Är det någon annan som avled samtidigt och vem avled i sådant fall först? Hade den avlidne ansökt om äktenskapsskillnad innan dödsdagen? Finns det ej gjorda bodelningar mellan någon tidigare avliden eller frånskild make där tillgångar ska räknas fram och delas på i denna bouppteckning? (Utred tidigare registrerade bouppteckningar eller dödsboanmälan för tidigare avlidna makar eller sambo, kan finnas fler än en).
2. Dödsbodelägare och Efterarvingar
Att komma ihåg
Kryssrutan i blanketten är enda sättet att visa vem som är dödsbodelägare e l l e r efterarvinge, oavsett om man är det enligt lag eller enligt testamente.
Först skriver man alltid in efterlevande make, registrerad partner eller sambo som begär bodelning. De antecknas alltid högst upp i denna blankett.
3 & 4. Övriga personer och släktskap
Därefter skriver man in de legala arvingarna i arvsklass 1-4 tillsammans med testamentstagarna.
Även de som är efterarvingar (även efterarvingar enligt testamente!) ska antecknas, kom ihåg krysset!
Särkullbarn (den avlidnes egna barnen från tidigare förhållanden) är dödsbodelägare,
om ej ett testamente säger något annat, medan de gemensamma barnen till makarna är efterarvingar.
Finns det ingen arvinge enligt arvsklasserna 1-3 går arvsklass 4 in, Allmänna Arvsfonden, som då ska kontaktas och har egna rutiner för hur de vill granska ett testamente.
5. Boingivare/kontaktperson Den person eller jurist som skickar in bouppteckningen och får tillbaka den när den är registrerad och som Skatteverket kan vända sig till vid frågor.
6. Tillgångar:
Fast egendom/Tomträtt:
Här anges fullständig fastighetsbeteckning inklusive kommun och ägarandel.
Det enklaste är att skriva in taxeringsvärdet för tidigare “taxår” i bouppteckningen och sedan göra en (eller flera) aktuell marknadsvärdering inför kommande arvskifte, så man får ett värde som är så nära skiftesdagen som möjligt.Bostadsrätt: Ange bostadsrättsföreningens namn, lägenhetsnummer, andel och värde. (Tips: vid deklaration kan kapitaltillskottet minska reavinstskatten).
Övriga tillgångar & Lösöre: Bankkonton, värdepapper, fordon, kontanter, investeringsguld till dödsdagens dagspris (obs: det skrivs in i bouppteckningen, värdet kan vara ett annat i kommande arvskifte!) samt ett uppskattat värde på bohag, om man inte tar in en värderingsman som gör en skriftlig värdering.
12. Skulder Alla har skyldighet att redovisa alla aktuella skulder på dödsdagen (bolån, gemensamma lån, privata lån, obetalda räkningar, slutlig skatt eller hyra för en månad). Om skulder delas mellan makar skrivs 50 % på vardera makes sida.
14 & 15. Begravnings- och bouppteckningskostnad Här tas de faktiska eller beräknade kostnaderna för begravningsbyrå, minnesstund, gravsten samt arvodet för bouppteckningens upprättande upp.
17. Övriga upplysningar Viktigt! Här finns krysset för att kryssa i om det finns testamente, äktenskapsförord, samboavtal eller om en efterlevande make begär jämkning enligt Äktenskapsbalken 12:2 (en slags uppdelning av tillgångar och skulder som endast den efterlevande makan har rätt att begära om hon äger mer än den avlidne.
