Introduktion: Skatteverkets blankett

Här följer en praktisk vägledning av blanketten (SKV 4600) rubrik för rubrik, enligt numrering på Skatteverkets hemsida:

1. Den avlidne

  • Personuppgifter.

  • Civilståndet.
    (för samboskap krävs minst 6 månaders sammanboende).

  • Medborgarskap, om det inte är svenskt.

  • Hemvist om det finns flera länder att välja på. Det styr vilket lands arvslag som gäller.

  • Finns testamente som pekar ut vilket lands lag som ska tillämpas, och i vilket land bouppteckningen ska göras.

  • När avled personen eller när påträffades personen?

  • Är det någon annan som avled samtidigt och vem avled i sådant fall först?

  • Hade den avlidne ansökt om äktenskapsskillnad innan dödsdagen?

  • Finns det ännu ej gjorda bodelningar mellan en eller flera tidigare avlidna eller frånskilda makar? Då måste även dessa tillgångar räknas fram och delas på i denna bouppteckning. (Tidigare registrerade bouppteckningar eller dödsboanmälan för tidigare avlidna makar eller sambo, ger info).

  • Framgår det av Dödsfallsintyget vilka som är make eller barn eller föräldrar till den avlidne? Eller saknas någon? Då måste man ta fram ett separat personbevis för den personen och eventuellt be Skatteverkets Folkbokföring ändra på dödsfallsintyget. Barn som flyttat in till Sverige när de var över 18 år, registreras ej tillsammans med sina föräldrar, därför kan de saknas i Dödsfallstintyget.

2. Dödsbodelägare och Efterarvingar

Att komma ihåg
Kryssrutan i blanketten är enda(!) sättet att visa vem som är dödsbodelägare och/eller efterarvinge, oavsett om man är det enligt l a g eller enligt t e s t a m e n t e. Man kan vara både och i vissa fall.

Först skriver man alltid in efterlevande make, registrerad partner eller sambo som begär bodelning. De antecknas alltid högst upp i denna blankett och är den person som kommer att bodela i giftorättsgodset eller samboegendomen.

3 & 4. Övriga personer och släktskap

Därefter skriver man in de legala arvingarna i arvsklass 1-4 tillsammans med testamentstagarna, barn, eller föräldrar, syskon, syskonbarn osv.

Även de som är efterarvingar (obs - även efterarvingar enligt testamente!) ska antecknas. Glöm inte att kryssa i rutan för dödsbodelägare eller efterarvinge!

Särkullbarn (den avlidnes egna barnen från tidigare förhållanden) är oftast dödsbodelägare, o m de ej avstått sin arvslott/laglott till förmån för den efterlevande makan enligt ÄB § 3 st 9, medan de gemensamma barnen till makarna oftast är efterarvingar.

Finns det ingen arvinge enligt arvsklasserna 1-3 går arvsklass 4 in, d v s Allmänna Arvsfonden, som ska kontaktas. De har egna rutiner för granskning av testamenten.

5. Boingivare/kontaktperson Den person eller jurist som skickar in bouppteckningen och får tillbaka den när den är registrerad och som Skatteverket kan vända sig till vid frågor.

6. Tillgångar:

  • Fast egendom/Tomträtt:
    Här anges fullständig fastighetsbeteckning inklusive kommun och ägarandel. Kom ihåg att stava den rätt med rätt nummer!
    Det enklaste är att skriva in taxeringsvärdet för tidigare “taxår” i bouppteckningen och sedan göra en (eller flera) aktuell mäklarvärdering inför kommande arvskifte, så man får ett marknadsvärde som är så nära skiftesdagen som möjligt.

  • Bostadsrätt: Ange bostadsrättsföreningens namn och organisationsnummer, lägenhetsnummer (inte postens nr),
    andel i bråkform eller procent och uppskattat eller mäklarvärde.
    (Bra att veta att vid kommande deklaration kan kapitaltillskottet minska reavinstskatten).

  • Övriga tillgångar & Lösöre: Bankkonton, värdepapper, fordon, kontanter, investeringsguld till dödsdagens dagspris (obs: det skrivs in i bouppteckningen, det framräknade nettovärdet kan vara ett annat i kommande arvskifte!) samt ett uppskattat värde på bohag, om man inte tar in en värderingsman som gör en skriftlig värdering.

12. Skulder Båda makarna/samborna har skyldighet enligt lag att redovisa alla aktuella skulder på dödsdagen (bolån, gemensamma/solidariska lån, privata lån, obetalda räkningar, slutlig skatt eller hyra för en månad). Om skulder delas mellan makar skrivs 50 % av skulderna in på vardera makes sida.

14 & 15. Begravnings- och bouppteckningskostnad Här tas de faktiska eller beräknade kostnaderna för begravningsbyrå, minnesstund, gravsten samt arvodet för bouppteckningens upprättande upp.

17. Övriga upplysningar Viktigt! Här finns krysset för att kryssa i om det finns testamente, äktenskapsförord, samboavtal eller om en efterlevande make begär jämkning enligt Äktenskapsbalken 12:2 (en annan slags bodelning/uppdelning av tillgångar och skulder som endast den efterlevande makan har rätt att begära, t ex när hon äger mer tillgångar.

 
 
Föregående
Föregående

Introduktion: arbetsgång

Nästa
Nästa

Dödsbodelägare