Dödsbodelägare
Vem är vad, varför och när?
När du fyller i Skatteverkets bouppteckningsblankett ska varje person som finns antecknad i Dödsfallsintyget med släktutredning, tas upp och tilldelas rätt juridisk status. Det är viktigt att kryssa i rätt ruta för vem som är dödsbodelägare respektive efterarvinge, och även förstå på varför de har respektive titel (om det är enligt lag eller enligt testamente).
Jämförelse Dödsbodelägare och Efterarvinge
Dödsbodelägare (direkta delägare i boet)
De har ett direkt och omedelbart intresse i dödsboet. De förvaltar boet gemensamt under utredningstiden eller ger, muntligt men helst skriftligt, uppdrag och fullmakt till någon av dödsbodelägarna eller till en bekant, jurist, boutredare eller boutredningsman.Maka eller maka och särkullbarn eller syskon och syskonbarn är två vanliga grupper av dödsbodelägare. Eller endast maka/maka.
Efterarvinge (indirekt berörda/sekundosuccessor)
De personer som har rätt till arv först efter att även en annan person (oftast den efterlevande maken) också har avlidit. De gemensamma barnen är ofta efterarvingar. En efterarvinge är som huvudregel inte dödsbodelägare i det första dödsboet, men kan vara både dödsbodelägare och efterarvinge i vissa fall(!) t ex om det finns testamente som gör det möjligt att välja att ta ut laglott nu och erhålla resterande arv efter den andres bortgång.
Eller om den som egentligen är efterarvinge, har tilldelats en andel av någon av dödsbodelägarna så att man kan t ex bli tillskiftad en fastighet och blir dödsbodelägare.Grund för arvsrätt
Man kan vara dödsbodelägare/efterarvinge enligt lag (kallas också de legala arvingarna) eller enligt testamente (kallas de som är antecknade i ett testamente som testamentstagare nu eller testamentariska efterarvingar sen).
Om testamentstagaren ska erhålla hela eller en viss andel av kvarlåtenskapen kallas denne universell testamentstagare och blir dödsbodelägare enligt lag. Exempelvis en sambo.
Om testamentstagaren ska få en viss sak eller ett visst penningbelopp kallas denne legatarie och är som huvudregel inte dödsbodelägare, men kan ha den rollen också. Legatarierna måste ej kallas till mötet, men ofta kallas de i alla fall.
1. Efterlevande make eller sambo (de som bodelar)
Dödsbodelägarna efterlevande make eller sambo ska alltid antecknas först i bouppteckningen. Viktigt att utreda om det finns en sambo eller make först, då det i sådant fall ska ske en bodelning innan arvsfördelningen och att man får fram tydligt vilken status den efterlevande har.
Efterlevande make
Huvudregel En efterlevande make är dödsbodelägare enligt lag. Maken har (efter minst 5 års äktenskap) rätt till hälften av makarnas gemensamma giftorättsgods, genom bodelning, samt
har ett legalt skydd att ärva före gemensamma barn (med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § ÄB).
Har makarna varit gifta i mindre än 5 år, ska en omräkning göras.
Bra att veta: den efterlevande erhåller även den avlidnes enskilda egendom, när de har gemensamma barn, om ej testamente finns som styr egendomen till någon annan, tex barnbarnen.
Pågående äktenskapsskillnad Om den avlidne hade ansökt om äktenskapsskillnad (skilsmässa) och målet pågick vid dödsfallet, ska ändå den efterlevande makens tillgångar och skulder antecknas i bouppteckningen. Den efterlevande maken ska också kallas till förrättningen i laga tid (minst 2 veckor innan inom Sverige, minst 5 veckor om boende utomlands). Kallelse kan ske formlöst (t ex via e-post eller sms) om mottagaren skriftligen bekräftar och godkänner detta, men rekommenderat brev är det säkraste bevismedlet.
Bodelning och arv vid skilsmässa Den "nästan frånskilda" maken har rätt till bodelning av det gemensamma giftorättsgodset (enskild egendom undantas).
Men, på grund av den pågående skilsmässan, har maken dock ingen legal arvsrätt (3 kap. 10 § ÄB), tex om de hade gemensamma barn, hade ändå de gemensamma barnen fått ärva direkt av sin avlidne förälder.Efterlevande maken har e j heller rätt som förmånstagare till utfallande försäkringar, om maken inte är specifikt inskriven som förmånstagare med sitt namn.
Viktigt att utreda äktenskapets och sammanboendets längd, om mindre än 5 år och/eller om det varit separerade mer än 2 år.
Man bodelar även pga äktenskapsskillnad på brytdagen och inte pga dödsfall per dödsdagen plus att man kan skev-bodela enligt ÄktenskapsBalken 12 kap 1 §.Rättsägare Om en make är dödsbodelägare vid någon annan persons, tex förälders, dödsfall, men själv avlider innan bouppteckningen, blir den makens maka hans s k rättsägare och går in i hans ställe, inte hans bröstarvingar, vilket hade varit fallet om maken hade varit avliden redan innan dens förälder gått bort.
Efterlevande sambo
Samboegendom och kallelse En efterlevande sambo som begär bodelning enligt sambolagen ska kallas till förrättningen. Oftast kallar man sambon oavsett orsak.
Sambon måste då redovisa sin egen samboegendom (gemensamt anskaffad permanentbostad och bohag). Samboegendomen antecknas i bouppteckningen och delas som huvudregel 50/50 om det inte finns skäl till annan fördelning.Sambo som testamentstagare Om sambon inte begär sambo-bodelning, men istället är inskriven i ett testamente som universell testamentstagare, är sambon dödsbodelägare enligt testamente.
Arvsöverlåtelse Det förekommer att legala arvingar, tex gemensamma barn, gör en arvsöverlåtelse till förmån för den efterlevande sambon, den egna föräldern, innan förrättningsdagen eller innan arvskiftet. Beroende på hur överlåtelsen utformas kan arvingen upphöra att vara dödsbodelägare. Även rätten till efterarv kan gå förlorad. Detta måste undersökas innan man väljer.
- De fyra arvsklasserna -
2. Legala arvingar och successionsordningen, rättsägare
De legala arvingarna delas in i tre arvsklasser, plus Allmänna Arvsfonden. De ärver ur den avlidnes bodelningsandel om en bodelning mellan eventuell maka eller sambo har gjorts, annars ärver de allt.
Successionsordning (Istadarätt): I Sverige gäller istadarätten.
Det innebär att om en bröstarvinge (barn) har avlidit f ö r e arvlåtaren (föräldern) avlider, träder barnets egna avkomlingar (barnbarn/syskonbarn) i det avlidna barnets ställe.
Arvsandelen försvinner inte och tillfaller inte automatiskt de kvarlevande syskonen, utan ska fördelas på bröstarvingarna efter det avlidna syskonet.
Notera ovan vad som är skriver om Rättsägare.Testamenten i flera led: En arvlåtare kan genom testamente förordna om sekundosuccesion (hur arvet ska fördelas i nästa led efter att den förste testamentstagaren dör). Det är dock viktigt att notera att en mottagare som erhåller egendom med full äganderätt kan förfoga över den genom ett eget, nytt testamente och därmed bryta den ursprungliga kedjan.
Rättsägare blir t ex en maka om hennes make varit dödsbodelägare i t ex sin frånskilde fars bouppteckning, men där hennes make avlider innan bouppteckningsmötet eller arvskiftet, då går hon in som Rättsägare, annars aldrig, då är det istället den avlidne makens bröstarvingar som ärver hans andel i hans fars dödsbo.
3. Särkullbarns rättigheter och valmöjligheter
En del tror att särkullbarn är bara den andre makens/sambons barn. Men har du själv barn sedan tidigare och nu är i ett nytt förhållande, där ni inte har några gemensamma barn, då är alla dina barn dina särkullbarn.
För dig som är barn, gäller att du alltid är särkullbarn till din förälder, om den bor tillsammans/är omgift med någon annan person än din andra förälder.
Särkullbarn tillhör den första arvsklassen och är bröstarvingar. De är dödsbodelägare, men kan övergå till att bli efterarvingar om de t ex avstår sitt arv till förmån för efterlevande make enligt Ärvdabalken 3 kap 9 §.
Rätt till h e l a arvslotten om det ej finns något begränsande testamente Till skillnad från gemensamma barn har särkullbarn rätt att få ut sitt arv vid den första förälderns bortgång.
Många missar att de har rätt att få ut den fulla arvslotten, när det inte finns något testamente som begränsar denna rätt.Rätt till laglott Även om den avlidne har skrivit ett testamente, har särkullbarnet alltid rätt till sin laglott av den avlidnes bodelningsandel. (Laglotten är hälften av den legala arvslotten enligt 7 kap 1 § ÄB).
Krav på jämkning För att få ut sin laglott när ett testamente inte skriver något om den alls och skriver att den efterlevande ärver all kvarlåtenskap, måste särkullbarnet tydligt markera att den vill jämka testamentet (7 kap 3 § ÄB).
Detta måste göras skriftligen till testamentstagaren inom sex månader från det att särkullbarnet delgavs en bestyrkt kopia på testamentet.
För att säkra bevisning bör begäran om jämkning skickas med rekommenderat eller spårbart brev.
Man kan också säga till vid bouppteckningsförrättningen att man vill “jämka testamentet för utfå sin laglott”. Laglotten eller arvslotten skiftas ut i pengar eller vad som bestäms vid det kommande arvskiftet.
Särkullbarnets val och framtida konsekvenser
Ett särkullbarn står i regel inför två val vid den första förälderns bortgång, vilka ger helt olika juridiska roller och scenarier:
Avstå arv till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB) Särkullbarnet väljer skriftligen, att inte ta ut sitt arv nu och låter den efterlevande maken därmed sitta i s k orubbat bo.
Om detta val sker innan förrättningen, utgår särkullbarnet som dödsbodelägare i det aktuella dödsboet och blir istället inskriven som efterarvinge. Men sedan när den efterlevande maken avlider, blir särkullbarnet dödsbodelägare i det nya boet och erhåller sin fulla kvotandel, obs inte kronor och ören.Jämka för att få ut laglotten direkt
Om särkullbarnet kräver sin laglott nu, och testamentet föreskriver att den som nu kräver sin laglott går miste om framtida arv efter den efterlevande, blir särkullbarnet endast dödsbodelägare i det första boet, men inte alls i den efterlevandes bouppteckning.
Efter att laglotten har skiftats ut är särkullbarnet inte ens efterarvinge och kan inte ställa några ekonomiska krav på det framtida boet.
Viktigt att komma ihåg
Arv och efterarv beräknas alltid i andelar (kvotdelar) inte i fasta kronor och ören. Det innebär att det faktiska värdet kan öka eller minska avsevärt under den efterlevande makens livstid.
Observera också att det finns fler scenarier när det gäller särkullbarnen.
Kom ihåg för blanketten. Kom ihåg att alltid kryssa i rutan för Testamente längst ner på Skatteverkets blankett om ett sådant finns, samt att noggrant kontrollera om de berörda personerna ska betecknas som dödsbodelägare (enligt lag/testamente) eller efterarvingar (enligt lag/testamente) utifrån de val och jämkningar som gjorts fram till bouppteckningsförrättningsdagen.
