Efterarvingar
De indirekt berörda
I bouppteckningen efter en avliden person ska dödsbodelägarna antecknas och kallas, men också de personer och organisationer som har en framtida rätt till arv enligt lag eller testamente, eller som valt något alternativ i ett testamente så deras titel ändras, de så kallade efterarvingarna. Det är vanligt att man glömmer det, säger Skatteverket.
1. Gemensamma barn (Bröstarvingar)
När den avlidne var gift och det finns gemensamma barn, behöver man titta på reglerna om makars arvsrätt och hur det påverkar barnen.
Rättslig status och kallelse De gemensamma barnen är efterarvingar enligt lag. Enligt Skatteverket är det vanligt att de glöms bort, de skall alltid kallas till bouppteckningsförrättningen.
Ingen direkt arvsrätt Gemensamma barn har enligt lag inte rätt att få ut sin arvslott/laglott så länge den efterlevande föräldern är i livet.
Den efterlevande maken ärver då den avlidnes hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt 3 kap. 1 § ÄB, dvs det finns efterarv att få när den efterlevande maken avlider, i andelar inte kronor och ören.Frivilliga överenskommelser och förskott
Men, om den efterlevande föräldern vill och ekonomin tillåter, kan denne välja att ge särkullbarnen eller de gemensamma barnen sina fulla arvsandelar redan nu, och även ge ekonomiska gåvor (inklusive ett gåvobrev för spårbarhet) till de gemensamma barnen, under sin livstid.
Huvudregeln är
Att gåvor till bröstarvingar är förskott på arv, 6 kap 1 § ÄB, vilket avräknas vid arvsfördelningen.
Att gåvor till andra personer är ej förskott på arv.Överlåtelse av andel i dödsboet före förrättningen
Den efterlevande maken kan också välja att före bouppteckningsmötet, överlåta en liten eller stor del av sin andel i dödsboet. Då kan ett eller flera barn inträda som dödsbodelägare i boet och
t ex tillskiftas en fastighet, något som tillämpas av skatteskäl då arv inte beskattas i Sverige.
De nya dödsbodelägarna ska i sådant fall kallas och delta i förrättningen i egenskap av dödsbodelägare, samtidigt som de också kan vara efterarvingar.
2. Särkullbarn som efterarvingar
Särkullbarn (den avlidnes barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken) har rätt att få ut sitt arv direkt, vid arvskiftet. De kan dock välja att bli efterarvingar på två sätt:
Arvsavstående enligt 3 kap 9 § ÄB Särkullbarnet väljer att avstå från sin lagstadgade arvslott/laglott (beror på om det finns ett testamente eller ej) till förmån för den efterlevande maken.
Genom detta avstående byter särkullbarnet titel, från att vara dödsbodelägare i det aktuella boet och till att istället bli efterarvinge med rätt till en kvotdel den dag den efterlevande maken avlider.Testamentsvillkor (Laglott vs. Efterarv) Om det finns ett testamente som säger att ett särkullbarn som kräver sin laglott går miste om resterande arv vid den efterlevande makens död, ställs barnet inför ett val. Om särkullbarnet väljer att inte kräva ut sin laglott, utan godkänner testamentet, blir hen efterarvinge.
Om det e j finns något testamente, men särkullbarnet ändå väljer att bara få ut halva sitt arv, laglotten och avstå resten av sitt arv (laglotten) till förmån för den efterlevande makan, ska det antecknas tydligt för att kunna hållas reda på, när den efterlevande maken avlider, för att räkna fram rätt andel för laglotten i den efterlevandes dödsbo.
Viktigt vid registrering: Oavsett vilket av ovanstående val särkullbarnet gör inför eller under bouppteckningsmötet/förrättningen, ska hen registreras som efterarvinge eller dödsbodelägare på blanketten (kryssa i) och måste alltid kallas till förrättningsmötet.
3. Övriga släktingar som efterarvingar (Arvsklass 2 & 3)
Om den avlidne var gift men saknade egna bröstarvingar (barn, barnbarn eller barnbarnsbarn), ärver den efterlevande makan fortfarande den avlidnes bodelningsandel med fri förfoganderätt.
Vilka blir då efterarvingar av den avlidnes bodelningsandel? Den avlidnes föräldrar, eller syskon eller syskonbarn (andra arvsklassen) samt mor- och farföräldrar eller deras barn (tredje arvsklassen) blir då efterarvingar enligt lag.
Markering i blanketten Dessa personer ska antecknas som efterarvingar. Finns det ett testamente som reglerar efterarv dvs “efter bådas vår bortgång”…, markeras de som skrivs in i testamentet som Efterarvinge (enligt testamente). Rutan för testamente kryssas också i på blanketten.
Undantag vid full äganderätt Om den avlidne har skrivit ett testamente där kvarlåtenskapen ges till den efterlevande makan med full äganderätt (jämför med “fri förfoganderätt”), släcks som huvudregel rätten till efterarv. Det innebär att den efterlevande kan bestämma helt över egendomen, även skriva ett eget testamente på allt den ärvt och äger.
“Bakåtarv” 3 kap 8 § ÄB Ett sällsynt undantag finns i 3 kap 8 § ÄB.
Om den efterlevande maken fick egendomen t ex med full äganderätt, men senare avlider utan att ha gift om sig, skaffat nya bröstarvingar eller skrivit ett eget testamente, kan arvet under vissa omständigheter "gå tillbaka" till den först avlidne makens arvingar.
4. Särskilda regler vid samboförhållanden
Till skillnad från gifta par har sambor ingen legal arvsrätt efter varandra.
Om testamente saknas
Om den avlidne var sambo och det inte finns ett testamente, ärver den avlidnes legala arvingar (barn, eller i andra hand föräldrar/syskon) h e l a kvarlåtenskapen direkt.
Det finns därmed inget efterarv för sambon.Däremot kan det finnas försäkringar med förmånstagare, där sambo är inskriven och då erhåller också sambon det försäkringsbeloppet.
Den efterlevande sambon har endast rätt att begära bodelning av den s k samboegendomen (inköpt bostad under sambotiden för gemensamt bruk och gemensamt inköpt bohag anskaffat för gemensamt bruk) enligt sambolagen.
Viktigt att ta reda på om t ex huset, verkligen är samboegendom!
Om det finns testamente
Nyttjanderätt och förvaltning Finns ett testamente till förmån för sambon, måste man tolka dess lydelse. Testamentet kan till exempel föreskriva en nyttjanderätt till bostaden under en viss tid (vanligt med 1-7 år), samtidigt som äganderätten och lagfarten tillfaller de legala arvingarna.
I sådana fall ska det även klargöras vem som ansvarar för löpande kostnader och fastighetsskötsel under nyttjandetiden.
5. Allmänna arvsfonden (Arvsklass 4)
Om den avlidne saknar arvingar i första, andra och tredje arvsklassen (kusiner eller avlägsnare släktingar ärver ej enligt svensk lag men enligt norsk lag), tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
Kallelse och bevakning Oavsett om Allmänna arvsfonden har ställning som dödsbodelägare (tex om den avlidne ej hade några bröstarvingar, make eller släkt) eller efterarvinge (t ex om den avlidne maken ej har egna bröstarvingar), skall fonden kallas till bouppteckningsförrättningen.
Rutiner Allmänna arvsfonden har strikta juridiska rutiner. De kräver alltid att få granska giltigheten mm noggrant och bevakar fondens ekonomiska och rättsliga intressen i ärendet.
