Tillgångar
Oavsett om den avlidne var gift, sambo, ogift, skild eller änka/änkeman ska samtliga tillgångar och skulder för den avlidne och även den efterlevande makens/sambons uppgifter, värderas och antecknas i bouppteckningen, precis som de såg ut på dödsdagen.
Finns det dessutom kvar arv eller laglottsandelar att fördela från den tidigare avlidne makens eller sambons bouppteckning och arvskifte, ska den andelen räknas fram.
Det är av yttersta vikt att alla tillgångar tas upp med rätt värdetyp, rätt belopp och till korrekta andelar.
Rätt värde på rätt plats i rätt dokument
Ett av de vanligaste felen i en bouppteckning är att de olika begreppen och värdena förväxlas med varandra eller missförstås, att de skrivs in i fel dokument och man ej förstår den juridiska påverkan i nästkommande dödsbon.
Vanliga sorters värden
För fastigheter: Taxeringsvärde tas upp i bouppteckningen medan mäklarvärde/marknadsvärde och skiftesvärde tas upp i bodelnings- och arvskiftet, för att de värdena ska vara aktuella så nära skiftesdatumet som möjligt.
För bostadsrätter: Uppskattat marknadsvärde tas upp i bouppteckningen, medan mäklarvärde och skiftesvärde tas upp i tas upp i bodelnings- och arvskiftet.
För lösöre, fordon o liknande: Uppskattat marknadsvärde, ekonomiskt värde, värde enligt värderingsman/bilfirma tas upp i bouppteckningen och i bodelnings- och arvskiftet.
För investeringsguld: tar upp detta då det har varierat mycket. I bouppteckningen ska guldpriset per dödsdagen skrivas in, vid kommande arvskifte ska nytt guldvärde tas fram, nu enligt skiftesdagen.
För gifta makar: Giftorättsgods vilket ska delas på och Enskild egendom som ej ska delas på. Men om det är endast gemensamma barn erhåller den efterlevande även enskild egendom, om ej testamente finns.
För sambos : Samboegendom och Annan egendom (det som ej är samboegendom)
I Bouppteckningen
Giftorättsgods är alla tillgångar och skulder som man som gift ansvarar för under sin tid som gift, och som inte är enskild egendom, utan det makarna ska dela på vid en bodelning, medan Enskild Egendom inte delas på alls i bodelningen vid äktenskapsskillnad eller dödsfall.
Dock erhåller den efterlevande maken även den avlidnas enskilda egendomar, om det endast finns gemensamma bröstarvingar, men inget testamentet som förordar annat.
En del av ens tillgångar och skulder kan vara giftorättsgods och andra delar kan vara enskild egendom, det bestäms av till exempel gåvobrev och testamenten skrivna av andra eller ens egna registrerade Äktenskapsförord. Beloppen för giftorättsgods och enskild egendom skrivs även in och summeras på olika kolumner i Skatteverkets blankett.
Den efterlevande makan/maken har laglig rätt att jämka kommande bodelning med stöd av 12 kap 2 § ÄktenskapsBalken, så att det ej blir en hälftendelning av makarnas gemensamma nettovärde i giftorättsgodset, dvs hon/han får behålla alla sina tillgångar och skulder med följden att den avlidnes tillgångar och skulder blir den bodelningsandel som arv fördelas ut. Det finns en ruta att kryssa i för det valet.
Fast egendom och tomträttsinnehav är andra tillgångar som brukar tas upp i bouppteckningen, då till det taxeringsvärde som var aktuellt året innan dödsåret.
Ska fastigheten vara kvar i dödsboet och fördelas till någon av dödsbodelägarna vid bodelningen och arvskiftet, är det mer korrekt att få fram ett, eller flera, mäklarvärden/marknadsvärden som dessutom ska räknas om till ett sk skiftesvärde, så att den som blir fördelad fastigheten slipper betala försäljningskostnader och reavinstskatt två gånger.
Bostadsrätter bilar, husbilar och släp ges ett uppskattat marknadsvärde om man inte tar in en mäklare eller värderingsman för det som gör en skriftlig värdering.
Lösöre kan ges ett uppskattat marknadsvärde och kan man ej komma överens om värdet, ber man en värderingsman värdera lösöret, skriftligt.Fonder och värdepapper tas upp till värdet enligt banken, på dödsdagen utan någon hänsyn till ev reavinstskatt. Även värdepapper med 0 kr i värde ska antecknas.
I arvskiftesdelen tas de upp till det verkliga nettovärdet där reavinstskatt räknas bort.
Begravning, gravsten eller liknande och bouppteckning brukar anses som prioriterade kostnader och ska antecknas med beräknat värde om det ej går få fram rätt belopp.
Bodelning och arvskifte Det är först här som Giftorättsgodset ska delas på och Enskilda egendomarna ska sorteras bort. Nytt kontoutdrag tas fram och en skiftesdag bestäms.
Skiftesvärdet räknas fram. Ska en dödsbodelägare ta över en fastighet från dödsboet räknar man ut det faktiska skiftesvärdet (räknas fram: marknadsvärde minus latent framräknad vinstskatt och fiktivt mäklararvode/direkta försäljningskostnader).
Denna beräkning görs för att den som ärver fastigheten inte ska behöva t ex betala reavinstskatt eller direkta försäljningskostnader två gånger, då den får betala dessa kostnader den dag den säljer fastigheten.
Bodelnings- och Arvskiftesdelen genererar egna separata arvskifteskostnader från den som upprättar handlingen, då de vanligtvis ej ingår i bouppteckningskostnaden.
Exempel på fallgrop: Felaktig fördelning av tillgångar mellan makar (var egentligen “dold samäganderätt”) kan få morsarvet att försvinna
Om en fastighets taxerings- eller marknadsvärde felaktigt skrivs in på den efterlevande maken till 100% och till ett lågt taxeringsvärde, samtidigt som bolånen är fördelade på makarna (enligt bankens krav) med 50/50, kan ett dilemma uppträda.
Även om det är inskriver som ovan, ska det vid en faktiskt beräkning omfördelas som giftorättsgods och då ska fastigheten (tillgången) delas på med 50/50, annars får den ene maken ett felaktigt nollställt nettovärde i sin bodelningsandel.
Men i praktiken kan det bli så att den felaktiga skevfördelningen, görs inget med vid den först avlidne makens bouppteckning, men får stora konsekvenser vid den andres bortgång.
Då - om fastighetsfördelningen inte återställs till det som det borde stå, genom en tilläggsbouppteckning - kan det få hela morsarvet att försvinna, och det skrivna testamentet gäller på allt som den senast avlidne maken ägde.
Det kan låta enkelt, gifta med gemensamma barn, men om den efterlevande som sagt skriver ett eget testamente där tex ett av barnen ska bara få ut sin laglott, måste man gå tillbaka till den första bouppteckningen och titta på vilken del av kvarlåtenskapen som detta nya testamente k a n gälla för; sin egen bodelningsandel i sin först avlidna makas bouppteckning, eller på hela sin kvarlåtenskap, för att hon inte hade något bodelningsbidrag, då hennes skulder felaktigt var större än tillgångarna!
Detta enkla “fel” i den första bouppteckningen, kan leda till att ett efterarv (tex ett morsarv) i praktiken försvinner. Om ett sådant fel upptäcks måste en tilläggsbouppteckning göras för att korrigera uppgifterna, eller så läker man felet i arvskiftet efter den efterlevande maken.
Även om en boutredningsman är tillsatt via tingsrätten, kan det bli fel, då den kan anse att den ej ska utreda den först avlidnas boupptecknings eventuella fel. En annan boutredningsman ska tillsättas för justering av detta, enligt vissa inom branschen.
Dold samäganderätt. När makar eller sambor har köpt något tillsammans för gemensamt bruk, men det inte är helt tydligt att man har varit med och betalat. Man kan ha varit med på inköpet av den gamla bilen, med tex 100 000 kr, och kan det bekräftas, kan det beloppet omräknas in i den nya bilens värde, och då får man fram ett belopp som den ene ska få som Dold samäganderätt.
Eller när man hus köpts in för gemensamt bruk och båda makar står på lånen och båda har bidragit till huset. Det finns särskilda kriterier, men ibland ska tex fastigheter omfördelas i arvskiften pga s k dold samäganderätt.
2. Civilståndets betydelse för bodelning
Om den avlidne var ogift, (ej sambo eller särbo) eller skild
Ingen bodelning Det finns ingen efterlevande make eller sambo att bodela med.
Dödsbodelägare De legala arvingarna och eventuella testamentstagarna blir direkt dödsbodelägare, efter att eventuellt testamente vunnit laga kraft.
Arvslott Arvingarna får dela på arvslotter, inte bara laglotter, när det ej finns något testamente. Annars styr testamentet.
Laglottsskydd Finns det bröstarvingar har de rätt till minst sin lagstadgade laglott (hälften av arvslotten). Det blir aktuellt när det finns ett testamente som säger att någon annan person, organisation eller förening ska ärva all kvarlåtenskap. Andra legala arvingar kan ej begära laglott och då går arvet till den som var antecknad i testamentet.
Om den avlidne var änka eller änkeman (även med Efterarv att fördela)
Bodelning har redan gjorts i tidigare upprättade bouppteckning som var även bodelningsdokumentet, om det ej fanns särkullbarn.
Kvotandelar, inte kronor Om den nu avlidne tidigare erhållit en tidigare avliden makes bodelningsandel med fri förfoganderätt, finns det ett vilande efterarv i boet. Detta arv ägs i andelar/procent, inte i fasta kronor och ören.
Utredning krävs Man måste hämta ut den först avlidne makens bouppteckning från Skatteverket eller Riksarkivet för att stämma av att allt stämmer och räkna ut hur stor andel av det nuvarande boet som ska tillfalla den först avlidne makens efterarvingar.
Korrigeringsregler Om felaktigheter upptäcks i den gamla bouppteckningen kan en tilläggsbouppteckning behöva göras parallellt, alternativt läks felet genom överenskommelse i det kommande arvskiftet. Skatteverket har regler för när en tilläggsbouppteckning är obligatorisk. Att läka fel i arvskifte är ofta mer kostnadseffektivt.
Om den avlidne var gift
Obligatorisk redovisning Både den avlidnes och den efterlevande makens samtliga tillgångar och skulder (inklusive utländska tillgångar) måste redovisas i bouppteckningen enligt lag.
Undantag Om en dödsbodelägare eller efterarvinge har skyddad identitet får personuppgifter döljas, men de ekonomiska värdena måste fortfarande redovisas.
Enskild egendom Även om enskild egendom inte ingår i en bodelning ska den ändå alltid redovisas i bouppteckningen under de egna kolumnerna i blanketten. De dokument som gör egendomen enskild (äktenskapsförord, testamenten eller gåvobrev) ska bifogas blanketten som bestyrkt kopia.
Endast en delägare Om den efterlevande maken är ensam dödsbodelägare behövs ingen separat bodelnings- eller arvskifteshandling.
Bouppteckningen blir då i sig det dokument som banken använder för att avsluta konton och överföra tillgångar och det som Lantmäteriet använder för att ändra lagfarten till den efterlevande makan.
Om den avlidne var sambo
Begäran om bodelning En efterlevande sambo har ingen legal arvsrätt, oavsett hur länge man varit sambo. Det finns ingen femårsregel här.
Däremot har sambon rätt att begära bodelning enligt sambolagen - obs i det som är samboegendom (permanent bostad och bohag som förvärvats av ena eller andra sambon under sambotiden eller gemensamt för gemensamt bruk).Om bodelning inte begärs Om den efterlevande sambon väljer att inte begära bodelning senast bouppteckningsmötet, redovisas endast den avlidnes egna tillgångar och skulder i bouppteckningsdokumentet. Den efterlevande sambon ska dock fortfarande kallas till bouppteckningsmötet.
Om bodelning begärs Då måste även den efterlevande sambons andel i samboegendomen (inget annat) redovisas så att en hälftendelning eller den delning som är aktuell beroende på hur länge man varit sambo och hur man köpte in samboegendomen,
av samboegendomen kan göras.
Övrig egendom som tex sommarstuga behåller respektive part själv.Sambo inbördes testamente Om samborna har skrivit ett testamente till förmån för varandra för att ge full äganderätt eller fri förfoganderätt, måste den efterlevande sambons samtliga tillgångar (så kallad annan egendom) redovisas i den först avlidnes bouppteckning. Detta görs för att kunna beräkna framtida efterarv när den efterlevande sambon sedermera går bort.
Dock rekommenderar vi att man inte gör ett inbördes testamente utan två separat för säkerhets skull.
3. Jämkningsregler vid bodelning (Äktenskapsbalken)
När bouppteckningen är registrerad ska en bodelning göras i giftorättsgodset (men inte i enskilda egendomar) för att få fram korrekta arvslotter för de legala arvingarna i arvsklasserna 1-4.
Huvudregeln är hälftendelning, men det finns viktiga undantag
Jämkning av bodelningen enligt Äktenskapsbalken, 12 kap 2 § ÄktB
Den efterlevande maken kan ensam bestämma att den vill behålla sitt eget giftorättsgods (eller delar av det) som sin bodelningsandel, istället för att allt ska delas på hälften.
Detta används främst när det inte finns äktenskapsförord och enskild egendom, och när den efterlevande är den rikare parten, för att skydda dennes tillgångar från den avlidnes särkullbarn.Skevdelning enligt 12 kap 1 § ÄktB Dödsbodelägare kan i vissa fall påkalla jämkning (skevdelning) om äktenskapet varit kortvarigt (under 5 år inklusive tid som sambor) och/eller om makarna varit separerade under en längre tid, mer än 2 år, före dödsfallet.
Detta används tex när den avlidne ansökt om äktenskapsskillnad och ett mål pågick vid dödsfallet. Då upprättar man en bodelning pga äktenskapsskillnad och där ska tillgångar och skulder redovisas för båda makarna enligt brytdagen, inte dödsdagen.Dold samäganderätt Under bodelningsprocessen kan man även behöva utreda om det föreligger dold samäganderätt i exempelvis en fastighet eller fordon, trots att endast den ena maken står som formell ägare.
Det finns särskilda kriterier som måste vara uppfyllda för att detta ska kunna åberopas.
4. Betydelsen av korrekta andelar för framtida testamenten
Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att allt giftorättsgods redovisas och antecknas korrekt i bouppteckningen.
Den efterlevande maken har ju rätt att begära en annan bodelning än 50/50, och då den också senare kan skriva ett eget testamente gällande sin framtida kvarlåtenskap, måste man vid dennes bortgång gå tillbaka till den först avlidnes bouppteckning. Det är de registrerade andelarna i den första bouppteckningen som avgör hur stort arv som ska fördelas till efterarvingarna (utan testamente) och hur stor andel den efterlevande faktiskt kunde testamentera bort.
Ett undantag Om den avlidne har testamenterat allt till sin make med full äganderätt, och det inte finns några särkullbarn eller bröstarvingar som kan kräva ut sin laglott, tillfaller allt den efterlevande maken oavsett hur ägarandelarna mellan makarna såg ut på dödsdagen. Allt under förutsättning att testamentet vinner laga kraft.
5. Säkra fordringar och tillgångar
Även fordringar som den avlidne hade på utomstående personer ska redovisas i bouppteckningen som en tillgång.
Säkra fordringar: Skrivs in med resterande skuld som värde (t ex ett upprättat skuldebrev).
Osäkra fordringar (t ex bedrägerier/romance scamming): Om den avlidne har blivit lurad på pengar och en polisanmälan finns, utgör detta en fordran för dödsboet.
Om det är högst osannolikt att pengarna kommer att återbetalas,
tas fordran upp i bouppteckningen men värderas till 0 kronor (eller "ett annat osäkert värde"). Detta görs för att dödsboet inte ska belastas med felaktiga värden och skattekonsekvenser för tillgångar som inte går att realisera.Hyresrätter I städer där hyresrätter har ett värde, skriver man in hyresrätten och redovisar i vissa fall 0 kronor, eller ett uppskattat värde, för att markera att den rätten finns där för den efterlevande att ta del av.
