Skulder
Huvudregel - Skulder ärvs inte i Sverige
I Sverige ärvs inte skulder av de efterlevande, till skillnad från tex Tyskland eller Polen där man ärver både tillgångar och skulder.
När en person avlider övergår dennes tillgångar och skulder till ett dödsbo, vilket är en egen juridisk person. Skulderna ska betalas med dödsboets egna tillgångar.
Det finns dock viktiga undantag och ansvarsområden som efterlevande måste vara medvetna om:
1. Begravningskostnaden och beställaransvar
Begravningskostnaden är tekniskt sett en skuld som belastar dödsboet.
Den som skriver på och beställer begravningen hos en begravningsbyrå ingår ett s k civilrättsligt avtal.
Beställaransvar Om dödsboets tillgångar inte räcker till, blir den som skrivit under beställningen personligen betalningsansvarig gentemot begravningsbyrån.
Viktig kontroll Kontrollera därför alltid dödsboets likvida medel innan du beställer begravning, gravsten eller bouppteckning.
När pengar saknas Om dödsboet saknar tillgångar ska du omgående kontakta den avlidnes hemkommun. Kommunen kan bevilja ekonomiskt bistånd till en värdig begravning (skäliga kostnader och olika belopp i olika kommuner). Kommunen kan även kostnadsfritt upprätta en dödsboanmälan, vilket ersätter en vanlig bouppteckning om tillgångarna inte räcker till annat än begravningen. Kommunen kräver då full insyn i den avlidnes samtliga tillgångar, fordon och lösöre för att pröva om villkoren för dödsboanmälan är uppfyllda. I undantagsfall kan dödsboanmälan göras när det finns en fastighet som har mycket lågt värde och är högt belånat, där banken inte får gå in före som fordringsägare.
2. Solidariskt betalningsansvar (Medlåntagare och borgensmän)
Om den avlidne hade lån eller krediter tillsammans med någon annan (exempelvis en make eller annan medlåntagare), upphör inte det ansvaret för den efterlevande vid den avlidnes bortgång.
Solidariskt ansvar Kreditgivaren kan kräva den överlevande medlåntagaren på hela det resterande skuldbeloppet. Skulden avskrivs inte, utan betalningsansvaret för hela krediten kvarstår istället på den överlevande parten.
Den avlidnes andel av en skuld/bolån måste först övertas innan arv kan delas ut
Ibland uppstår en situation där arv inte kan betalas ut i n n a n gemensamma bolån eller liknande har tagits över av den efterlevande.
Då är det av viktigt att den efterlevande maken eller sambon agerar så snart som möjligt och att det gemensamma bolånet tas över, genom att den efterlevande kontaktar sin bank, genom internetbanken, telefonkontakt eller bokar besök på banken för att starta upp övertagandet av lånet.
Sedan kan arvtagare få sina lån från bankens arvskiftesgrupp eller liknande.
Skulder i bouppteckningen
När en bouppteckning upprättas ska samtliga skulder och räkningar som var aktuella per dödsdagen (inte efter dödsdagen) tas upp.
Kapitalbelopp För lån och krediter ska det totala kapitalbeloppet (samt upplupen ränta fram till dödsdagen) antecknas, men inte de månatliga amorteringarna eller avbetalningarna.
Säkra skulder Alla skulder ska tas upp, inklusive skriftliga eller muntliga privata skulder. Men det är endast konstaterade, faktiska skulder som kan bevisas eller har underlag, som ska tas upp – inte hypotetiska eller osäkra framtida kostnader.
Giftorättsgods och fördelning Om den avlidne var gift ska makarnas samtliga skulder som utgör giftorättsgods och enskild egendom redovisas. Även om bara den ena maken står på lagfarten för en fastighet (en tillgång), eller om båda står på ett lån (en skuld), ska nettovärdet (tillgångar minus skulder) i regel delas lika i bouppteckningen under bodelningen, förutsatt att egendomen inte är enskild egendom genom äktenskapsförord eller villkor i testamente/gåva.
Hantering av insolventa dödsbon (Bristbon med fler skulder än tillgångar)
Om dödsboets skulder är större än tillgångarna är dödsboet på obestånd (insolvent). Kallas också för bristbo. Detta kan hanteras på två sätt:
1. Officiellt konkursförfarande
Dödsboet kan sättas i konkurs efter ansökan hos tingsrätten. En konkursförvaltare utses då för att avveckla boet. Om dödsboets tillgångar inte ens räcker till konkursförvaltarens arvode, skjuter staten till resterande belopp via garantier. Ackordscentralen eller privata advokatbyråer åtar sig sällan uppdrag som likvidatorer eller boutredningsmän om det saknas medel för deras arvode i boet.
2. Underhandackord (Det kostnadseffektiva alternativet)
I praktiken väljer många antingen själva eller via den som upprättat bouppteckningen, att göra upp med fordringsägarna utomrättsligt genom ett så kallat underhandackord.
Procentuell fördelning: Man sammanställer dödsboets tillgångar och skulder i en kalkyl. Efter att begravningskostnaderna, boupptecknings- och avslutskostnaderna (som har företrädesrätt) har dragits av, fördelas de resterande pengarna procentuellt mellan alla oprioriterade fordringsägare (exempelvis inkassobolag och banker).
Avskrivning: Fordringsägarna erbjuds denna procentuella utdelning mot att de avskriver den resterande delen av skulden. Detta är ofta det mest tidseffektiva och kostnadseffektiva sättet för alla parter.
3. Om dödsbodelägare som ska ärva har Kfm-skulder
Om man blir antecknad som dödsbodelägare och har kronofogdeskulder,
då får man ta del av arv, och har man tagit emot arv, tänker en del att man kan ge bort det vidare till sina barn för att inte Kronofogden ska ta det. Men ens barn kan bli återbetalningsskyldiga gentemot Kfm.
Därför ska man, om man vill skydda arvet för barnen, göra ett skriftligt arvsavstående (man blir själv arvslös men arv går vidare till ens barn) och göra det senast på bouppteckningsförrättningen.
