Juridiska dokument och annat som kan påverka

Den här delen handlar om vad ett testamente är, hur Testamente, Gåvobrev, Äktenskapsförord med flera dokument kan ändra på bodelningen och arvet. Samt hur ansökan om Äktenskapsskillnad som är registrerad innan dödsfallet, tidigare utdelade laglotter och förskott på arv kan påverka bouppteckningen, bodelningen och arvsfördelningen.

1. Hur en papperslapp blir ett giltigt testamente

För att ett testamente ska vara juridiskt giltigt måste formkrav enligt 10 kap. Ärvdabalken uppfyllas

  1. Skriftligt Testamentet måste vara skriftligt och undertecknat av testatorn personligen eller med “hand på penna”. är det två personer som skriver testamente tillsammans, kallas det inbördes testamente, men är t v å testamenten.

  2. Två samtidigt närvarande vittnen som bevittnar namnteckningen
    Två ojäviga vittnen (över 15 år, ej släkt eller testamentstagare) och måste vara närvarande samtidigt när testatorn skriver under.

  3. Vittnenas måste känna till att det är ett testamente Vittnena måste veta vad de bevittnar, men de behöver inte känna till eller se innehållet i texten.
    De intygar testatorns namnteckning och att testatorn är vid sina sinnens fulla bruk och handlar av fri vilja.

  4. Förvaring Originalet måste förvaras säkert (t ex i kassaskåp/brandskåp eller via t ex begravningsbyråns digitala depå. Det kan ännu inte registreras hos Skatteverket. En digital kopia av testamentet är inte giltigt som original; det fysiska dokumentet i original krävs.

    En kopia kan användas om ej originalet upphittas och alla dödsbodelägare är överens om att använda kopian samt att de intygar att de ej vill återkalla den.

  5. Laga kraft Vid dödsfallet, blir dokumentet ett testamente, men det vinner laga kraft först när alla legala arvingar har delgetts var och en på ett korrekt sätt och antingen godkänt det eller den 6 månader långa klandertiden löpt ut.

  6. Nu är papperslappen ett testamente som vunnit laga kraft.

Noterat om Legat Bestämda föremål (saklegat) eller bestämda summor (penninglegat) ska delas ut så snart testamentet vunnit laga kraft och innan det resterande arvet ska delas ut i bodelningen och arvskiftet. Ett särskilt dokument skickas ut och mottagaren (legatarien) ska kvittera ut legatet skriftligen.
Värt att veta - ett legat får inte kränka en bröstarvinges laglott.

2. Handläggning och klander av testamente

När t ex en ogift person utan egna barn testamenterar till ett av sina syskonbarn, gäller följande process

  • Delgivning Samtliga legala arvingar (dödsbodelägare) måste delges testamentet i bestyrkt kopia.

  • Klandertid När en arvinge har blivit delgiven på ett korrekt sätt börjar en klandertid på 6 månader att löpa för just den arvingen from det datum som den skrivit in på den bestyrkta testamentskopian.

  • Jämkande av testamente för att utfå sin laglott
    Den rätten har endast särkullbarn och ej syskon eller syskonbarn.

  • Grunder för klander Man kan inte klandra innehållet eller testatorns vilja.
    Klander i tingsrätt kan endast ske om det finns formfel (t.ex. bristande bevittning), om testatorn inte var vid sina sinnens fulla bruk (psykisk störning, demens) eller om testamentet tillkommit under tvång eller svikligt förledande (13 kap. ÄB).
    Att notera: Att jämka testamentet vid bouppteckningsmötet för att få ut sin laglott är inte samma sak som att klandra testamentet pga formfel i tingsrätten.

  • Godkännande Arvingar kan välja att invänta bouppteckningsmötet för att se om de ska godkänna testamentet direkt eller ej. Om en dödsbodelägare godkänner det direkt vinner det omedelbart laga kraft gentemot den personen och klandertiden faller bort. Varje dödsbodelägare gör själv sitt val och de kan göra det på olika datum.

3 Testamente och Allmänna Arvsfonden

Ett testamente är en juridiskt bindande handling som sätter den legala arvsordningen ur spel, med undantag för bröstarvingars laglott.

Om det inte finns något testamente och den avlidne saknar make, registrerad partner, bröstarvingar (barn, barnbarn), föräldrar, syskon, syskonbarn, mor- och farföräldrar samt deras barn (morbröder, fastrar etc.), tillfaller arvet Allmänna Arvsfonden.

  • Granskning Om det finns ett testamente till förmån för någon annan än AA, vill Allmänna Arvsfonden granska handlingen noggrant för att säkerställa att bland annat formkraven är uppfyllda innan de som legal arvinge i arvsklass 4
    godkänner testamentet.

  • Bouppteckning Allmänna Arvsfonden ska kallas till bouppteckningen i egenskap av legal arvinge. De närvarar sällan fysiskt utan kommunicerar skriftligen.

4 Särkullbarns särställning, arvslott och laglott

Bröstarvingar (barn) som är särkullbarn - har rätt till sin fulla arvslott,
om ej testamente begränsar deras arvslott till den alltid lagstadgade laglotten, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB).

  • Finns inget testamente ärver de sin förälders bodelningsandel direkt vid bodelning och arvskifte.

  • Jämkning, inte klander För att få ut sin laglott ska en bröstarvinge berätta för den efterlevande makan och eller den som gör bouppteckningen att man vill jämka testamentet för att utfå sin laglott om det inte redan är inskrivet i testamentet att man ska få sin laglott.
    Att jämka är inte att klandra eller ogiltigförklara testamentet (man klandrar om det finns formfel och man ogiltigförklarar om man misstänker demens eller liknande).

  • Tidsfrist Jämkning måste ske inom 6 månader från det att bröstarvingen delgavs testamentet. Detta görs genom att bröstarvingen meddelar testamentstagaren (ofta den efterlevande makan/sambon) sitt anspråk, eller i annat fall genom att väcka talan vid tingsrätten (7 kap. 3 § ÄB).
    Det rekommenderas starkt att om man ska skicka begäran om laglotten, gör man det via rekommenderat brev (REK) till den efterlevande maken eller bouppteckningsförrättaren för bevisnings skull.

  • Tidpunkt för utbetalning Laglotten betalas ut efter att samtliga dödsbodelägare har godkänt arvskiftet, och har skickats in till en banks arvskiftesgrupp.
    Detta sker efter att bouppteckningen, som är första delen i avvecklandet av dödsboet, är registrerad och boet är utrett.

  • Förverkandeklausuler Ett testamente kan innehålla en klausul/punkt som säger att om ett särkullbarn kräver ut sin laglott direkt vid den första förälderns död, har barnet inte rätt till något efterarv när den efterlevande maken dör. Om barnet däremot väntar, får barnet hela sin arvslott som ett efterarv (en framräknad andel av den efterlevandes bo, inte en fast summa i kronor).

  • Avräkning Ett testamente kan föreskriva att laglotten ska minskas med vad särkullbarnet tidigare har fått i förskott på arv. Detta kräver dock att förskottet kan preciseras och bevisas.

5 Överlåtelse, avstående och avsägelse av arv

Om det saknas ett testamente mellan sambor, kan de legala arvingarna frivilligt välja att överlåta sitt arv till den efterlevande sambon så den kan sitta i orubbat bo, men detta val kan få stora konsekvenser:

  • Arvsavsägelse Sker skriftligen till arvlåtaren (före arvlåtarens död). Det är ett oåterkalleligt/permanent beslut och innebär att även avsägarens bröstarvingar förlorar sin arvsrätt.

  • Arvsavstående Sker efter arvlåtarens död (före bouppteckningen). Arvet avstås till förmån för någon annan. Om man avstår arvet till den efterlevande sambon är det i detta fall m e d efterarvsrätt, (ÄB kap 3 § 9) dvs man har rätt till sin andel när sambon dör. Något som behöver stämmas av för att det ska bli rätt.

  • Överlåtelse av arvsandel Att helt ge bort sin andel till den efterlevande utan villkor innebär att man förlorar kontrollen.
    Den efterlevande blir full ägare och kan därefter testamentera bort egendomen till vem som helst, vilket kan göra de ursprungliga arvingarna lottlösa.

6 Fri förfoganderätt kontra Full äganderätt

Dessa två begrepp styr vad mottagaren får göra med arvet

  • Fri förfoganderätt (vanligast mellan makar och sambor)
    Mottagaren får använda, sälja och konsumera pengarna och egendomen under sin livstid.

    Mottagaren får dock inte testamentera bort den andel som kommer från den först avlidne, och inte heller ge bort stora gåvor (ge mer än 25 % av boets värde) som väsentligt minskar efterarvingarnas framtida arv.
    Om så sker kan det leda till ekonomisk kompensation till efterarvingarna vid den efterlevandes död. (t ex 7 kap 4 § ÄB)

  • Full äganderätt Mottagaren äger egendomen utan begränsningar.

    Det finns inga efterarvingar som har rätt till något när den efterlevande dör. Den efterlevande kan konsumera, skänka bort eller testamentera allt till vem som helst

7 Gåvor och förskott på arv

Reglerna skiljer sig beroende på vem som tar emot gåvan (6 kap ÄB):

  • Till bröstarvingar Gåvor till egna barn presumeras (antas) alltid vara förskott på arv, såvida det inte står tydligt i gåvobrevet att det inte ska avräknas som förskott på arv. Vid bouppteckningen ska värdet (vid gåvotillfället!) av förskottet läggas till kvarlåtenskapens fiktiva värde före bodelning och fördelning av arvslotter. Mottagaren blir som regel inte återbetalningsskyldig om gåvan överstiger arvet, såvida inte gåvan kränker övriga barns laglotter (det förstärkta laglottsskyddet).

  • Till andra personer Gåvor till barnbarn, syskon eller utomstående antas inte vara förskott på arv, såvida inte givaren uttryckligen har skrivit det som ett villkor i ett gåvobrev.

  • Gåvobrevets villkor I ett gåvobrev kan man skriva in viktiga villkor, såsom att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom (så att den inte ingår i en eventuell framtida skilsmässa) samt om egendomen ska ha överlåtelseförbud (vilket kan skydda mot utmätning från Kronofogden).

Gåvobrev och avtal mellan makar och sambor

  • Mellan makar För att en gåva mellan äkta makar ska bli giltig mot givarens borgenärer (skulder) räcker det inte med ett privat gåvobrev. Gåvobrevet i original måste registreras hos Skatteverket (Äktenskapsregistret i Härnösand).
    Om gåvan är en fastighet krävs också en lagfartsansökan hos Lantmäteriet, vilket kan göras digitalt.
    Om framtidsfullmakt finns som gör det möjligt att maken kan ge gåva till sig själv, och att gåvan kan bestå i andel av fastighet, används framtidsfullmakten för detta ändamål.

  • Mellan sambor Gåvor mellan sambor registreras inte hos Skatteverket, utan här gäller vanliga gåvobrev .Sambor räknas som två helt separata ekonomiska individer i lagens mening. För att skydda egendom gentemot den andra sambon vid en separation krävs ett samboavtal där tex hälftendelning bortskrivs, och för makar krävs ett äktenskapsförord där makes eller bådas andelar av tillgångarna och skulderna blir deras enskilda egendomar.

8 Avtal Bodelning under äktenskapet

  • Under pågående äktenskap kan makar välja att överföra tillgångar till den ene, så att den äger mer än den andre. Skälen kan vara många. En anmälan om bodelning (men inte nödvändigtvis själva bodelningsdokumentet med bilagor) ska också undertecknas och skickas in i original till Skatteverket för registrering, så att o m man behöver göra en lagfartsändring är den kostnadsfri, förutom exp avg hos Lantmäteriet. Förutom anmälan om bodelning till Skatteverket som måste göras först, behöver man även upprätta och underteckna ett äktenskapsförord för att den mottagna tillgången ska bli ens enskilda egendom.

9 Äktenskapsförord och fastighetsgåvor mellan makar

Ett äktenskapsförord bestämmer vad som ska vara enskild egendom och vad som ska vara giftorättsgods.

Giltighet och registrering

  • Skriftligt krav Dokumentet måste vara skriftligt och undertecknas av båda makarna samt skickas in i original till Skatteverket. Det behöver ej bevittnas.

  • Registrering krävs Äktenskapsförordet måste registreras hos Skatteverket för att bli juridiskt giltigt. Det blir giltigt när Skatteverket har registrerat det.

  • Ändringar Det går när som helst att skriva ett nytt äktenskapsförord, för att göra tillägg av ytterligare tillgångar eller för att ändra den enskilda egendomen tillbaka till giftorättsgods igen.

  • Officiellt register Skatteverket i Härnösand har ett officiellt register över svenska registrerade äktenskapsförord, och uppgifterna finns kvar även efter någons bortgång.

Enskild egendom vid dödsfall

  • Undantas vid bodelning Enskild egendom räknas inte med i den bodelning som görs vid skilsmässa eller dödsfall.

  • Vid gemensamma barn Om makarna har gemensamma barn ärver den efterlevande maken ändå den enskilda egendomen med fri förfoganderätt enligt den legala arvsordningen.

  • Ändra på arvsordningen av enskild egendom Om man vill att ens enskilda egendom ska t ex gå direkt till barnen, barnbarnen (eller någon annan person) ens bortgång, måste ett testamente upprättas.

Fastighetsgåvor mellan makar

  • Gåva mellan makar Om en make vill ge hela eller delar av sin fastighet till den andre måste först ett gåvobrev upprättas, skrivas under och registreras hos Skatteverket Härnösand.

  • Lagfart Efter registreringen hos Skatteverket kan den mottagande maken ansöka om ny lagfart hos Lantmäteriet.

  • Äktenskapsförord Om fastigheten ska bli mottagarens enskilda egendom efter gåvan registrerats och lagfartsändringen gått igenom hos Lantmäteriet, måste makarna även upprätta och registrera ett äktenskapsförord hos Skatteverket Härnösand.

10 Pågående skilsmässa (Äktenskapsskillnad) och dödsfall

Om en make avlider under tiden en skilsmässa pågår (efter att ansökan lämnats in till tingsrätten men innan domen vunnit laga kraft), påverkar det dödsbotillgångarna.

Formella krav i bouppteckningen

  • Räknas fortfarande som make Den ”ännu ej skilda” maken ska antecknas som make och som dödsbodelägare i bouppteckningen.

  • Kallelse Maken måste kallas till bouppteckningsförrättningen i rätt tid.

  • God man Om maken inte går att hitta och/eller få kontakt med på ett tillförlitligt och rättssäkert sätt, måste dödsboet ansöka hos Överförmyndarnämnden om att få en god man för bortavarande förordnad, som då får närvara och bevaka makens intressen.

Ekonomiska rättigheter och förluster i bodelningen och arvskiftet

  • Rätt till bodelning Maken har fortfarande kvar sin rätt till bodelning. Giftorättsgodset beräknas i båda makarnas respektive tillgångar och skulder (skuldtäckning) och nettobeloppet delas lika (huvudregeln).

  • Skevdelningsregler Innan nettobeloppet betalas fullt ut, ska uppgifter som äktenskapets längd (inklusive sambotid, den s k femårsregeln), om de varit separerade länge (den sk tvåårsregeln) eller om ekonomin varit mycket ojämt fördelad beaktas.
    Jämkning enligt kap 12 § 1 Äktenskapsbalken (skevdelning) kan begäras av dödsbodelägare då bodelning i dödsboet ska göras pga äktenskapskillnad,
    ej pga dödsfall eller för att skydda den som har mest tillgångar.

  • Förlorad arvsrätt Den pågående skilsmässan gör att maken förlorar sin legala arvsrätt, dvs sin rätt att sitta i orubbat bo med fri förfoganderätt över den avlidnes bodelningsandel, i det fall det finns gemensamma bröstarvingar.
    Här erhåller bröstarvingarna den avlidnes bodelningsandel.

  • Försäkringar Maken förlorar i regel även sin rätt till försäkringspengar om förmånstagarförordnandet hänvisar generellt till ”make”, eftersom en påbörjad skilsmässa häver detta enligt Försäkringsavtalslagen. Är maken antecknad med namn kan det bli föremål för tvist.

11 Övriga administrativa dokument och åtgärder

Framtidsfullmakt efter dödsfall

  • Huvudregel En framtidsfullmakt fortsätter att gälla(!) när fullmaktsgivaren avlider (§ 21 Avtalslagen). Efter dödsfallet företräder dödsbodelägarna gemensamt dödsboet, men framtidsfullmakten gör det enklare för fullmaktshavaren att tex sälja en bil, ändra adress för dödsboet eller betala löpande räkningar.

  • Undantag Om det är inskrivet i fullmakten att den i n t e ska fortsätta gälla efter dödsfallet, kan den inte användas.

  • Vill man att det ska vara tydligt att den ska gälla efter dödsfallet, ska man också skriva in det som en punkt i framtidsfullmakten.

  • Framtidsfullmakten kan användas i bouppteckningsarbetet av den som har fullmakt från tex sin far att företräda honom som är dödsbodelägare i dödsboet (att jämföra med godman för någon dödsbodelägare).

Adressändring och posthantering

  • Eftersändning Efter ett dödsfall kan man beställa tjänsten eftersändning av post (gäller i upp till 12 månader med möjlighet till förlängning) och är ej gratis.

  • Särskild postadress Om den avlidne tidigare hade en god man via Överförmyndare, finns ofta en särskild postadress registrerad. Det smidigaste är om den tidigare gode mannen själv avregistrerar eller ändrar denna adress hos Skatteverket. Eller att om någon anhörig har en framtidsfullmakt kan den användas för ändra postadress för dödsboet.

  • Fullmakt krävs Om dödsbodelägarna själva ska ändra adressen krävs ett gemensamt beslut och att samtliga skriver under en fullmakt, om inte en specifik person redan har fått fullmakt att företräda boet eller det finns en framtidsfullmakt.

Inkomstdeklaration nästkommande år

  • Deklarationsskyldighet Dödsboet ska deklarera för den avlidnes inkomster under dödsfallsåret.

  • Kapitalvinster och skatt Deklaration skickas ut även nästkommande år om dödsboet har haft skattepliktiga inkomster, till exempel kapitalvinst från försäljning av aktier, fastighet eller bostadsrätt, eller om dödsboet ägde en fastighet den 1 januari.

Lagfart och fastighetsskatt

  • Lagfartsändring efter den först avlidne maken/sambon Lätt att glömma bort, när man gjort en bouppteckning där efterlevande makan får allt med fri förfoganderätt och sen tänker man att man är klar.
    Lagfartsändringen behöver göras inom 2 år, så att den avlidnes deklaration inte behöver skickas ut i onödan.

  • Lagfartsändringefter den sist avlidne maken
    Om huset ska säljas på öppna marknaden, ska lagfarten ändras till dödsbolagfart efter att bouppteckningen är registrerad, så att mäklaren kan sälja huset.
    Om istället en arvtagare ska få fastigheten tillskiftad till sig med eller utan betalning/vederlag, använder man istället arvskifteshandlingen som en s k fångeshandling för att ansöka om ändring av lagfart till den nye ägaren.
    Detta gör man så snart det är klart vem som ska ta över fastigheten och det kan göras digitalt.

  • Fastighetsskatt Skatten baseras på vem som står som registrerad ägare den 1 januari det inkomståret, så den skatten kommer med viss förskjutning och kan förvilla. När en fastighet säljs mitt i året, kan köparen få betala till säljare en viss framräknad del av fastighetsskatten, men säljaren får ändå hela beloppet av fastighetsskatten på sin deklaration året därpå.
    Om lagfarten inte uppdateras fortsätter deklarationer att skickas i den avlidnes namn och dödsboet förväntas betala fastighetskatt, det kan skapa merarbete vid nästa dödsfall.

Ägarbyte bostadsrätt

  • Föreningens godkännande Kontakta bostadsrättsföreningen så snart som möjligt, senast när bouppteckningen är registrerad. Föreningen måste godkänna den efterlevande eller den nya ägaren som medlem. Vid försäljning hanterar mäklaren denna överlåtelseprocess.
    Observera att en bostadsrätt får ej säjas med obetalda månadsavgifter eller amorteringar på pantsatta lån, de skulderna ska dras av från slutlikviden på försäljningen av bostadsrätten.

Ägarbyte av fordon (Sverige och export)

  • Inom Sverige Vid ägarbyte undertecknar en dödsbodelägare på registreringsbeviset i säljarrutan med texten ”För dödsboet” samt sitt eget namn. Detta görs på heder och samvete under förutsättning att alla delägare är överens.

  • Export inom EU Transportstyrelsen ska kontaktas. Registreringsskyltarna samt ansökan om avregistrering på grund av export ska skickas till dem.

  • Export utom EU (t.ex. Norge) Tullverket i Sverige och tullmyndigheten i mottagarlandet måste kontaktas för export- respektive importdeklaration (vilket ofta kan göras på en gränsövergångsplats där det är möjligt). Därefter sker avregistrering och inskick av skyltar till Transportstyrelsen.

 
 
Föregående
Föregående

Skulder